World Eating Disorders Day

2020-06-03 @ 08:01:00

Igår var det World Eating Disorders Action Day 💗En otroligt viktigt dag som fick mig att påminnas om vad jag gick igenom för ca 7 år sedan. Jag postade ett inlägg på min Instagram under gårdagen, men jag lägger upp det även här på bloggen. Punkterna är ett litet urplock från ett tidigare blogginlägg ↓
En vanlig missuppfattning är tron om att de med ätstörningar inte känner hunger & därmed inte äter. Åhnej, tro mig. Man är hungrig. Fruktansvärt hungrig. Faktum är att mat är det enda man tänker på. Men man tillåter sig aldrig att bli ens i närheten av mätt. Hunger eller ångest? Take a pick. (Valet faller på hunger.) En ätstörning är inte på något sätt en fysisk sjukdom, den är helt psykiskt.
Man fryser jämt. Och då menar jag inte lite smått huttrande. När jag var sjuk var jag jämt på jakt och sökte efter en värmande filt, varmt element eller liknande. Omgivningen känns konstant minst 10 gradade kallare. Den konstanta känslan av att kroppen är totalt inkapabel att behålla en normal kroppstemperatur är outhärdlig. Det gör nästan ONT! De få gånger man inte fryser är när kroppen egentligen är på gränsen till överhettning, när man sitter lite för länge i en bastu exempelvis. Då mår man istället illa och blir svimfärdig. Men ey, man fryser ju inte längre iallafall. Det är ju... skönt?
• Men svimfärdig är man ofta. Att göra något överhuvudtaget är verkligen en kraftansträngning. Även om det bara är att ta sig upp i trappan från nedervåningen till övervåningen...
• ... Och ändå tvingar man sig själv till timtals av träning i veckan. Trots att känslan är att kroppen kommer ge upp vilken sekund som helst.
"Vill du följa med en runda på stan?" Kanske bli tvingad att äta lunch någonstans. Panik. Fryser. Ingen ork. Du hade redan dagen (läs maten) planerad. Ångest. Nej, du sitter hellre hemma med dina 22 tjocktröjor & duntäcke än att gå ut. "Nej, kan inte idag tyvärr, en annan gång..."
Man umgås med andra ord inte speciellt ofta med vänner och man glider sakta men säkert ifrån en efter en. Men där och då bryr man sig inte. Och man är ändå inte är speciellt rolig att umgås med. "Ska vi hitta på något?" Jag har ingen ork. "Ska vi gå och ta en fika?" Jag har nyss ätit (ja, en lögn såklart.) "Vill du gå ut ikväll?" Man vill inte dricka alkohol & att hålla igång och dansa en hel kväll skulle ens utmärglade kropp definitivt inte orka med. För att ens nämna att orka vara social en hel natt, både kroppen & hjärnan är slutkörda.
• Besatthet & tvångstankar är ord som beskriver en ätstörning bra. Desto mer den eskalerar, desto längre gräver man ned sig. Med andra ord mår man sämre och sämre psykiskt. (Känner du att du är påväg i en ätstörning eller har osunda tankar, snälla, ta dig ur så snabbt du kan!)
Du vet tanken "när jag nått min målvikt kommer jag..."? Glöm det. Den där målvikten kommer suddas ut. Man fortsätter & fortsätter. Man är aldrig nöjd och blir bara mer och mer begravd i sin ångest.
Inte nog med att det är fruktansvärt jobbigt och påfrestande psykiskt med en ätstörning - kroppen tar även stryk på olika sätt.
• Trots allt detta är man i total förnekelse att vara sjuk.
Taggar: World Eating Disorders Day, anoreixa, anorexi, ätstörning, ätstörningar;
Kategorier: Anorexi / Ätstörning 2

Min profilbild

linn@goforfit.se »

LINN STRÖMBERG@INSTAGRAM:

Follow on Bloglovin Follow on Instagram Follow on Facebook


Translate this blog:

mytasteswe.com

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

Arkiv

2020:

01 02 03 04 05 06 07 08

2019:

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

2018:

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

2017:

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

2016:

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

2015:

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

2014:

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

2013:

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

2012:

09 11 12
RSS 2.0